Spännande möteshelg

Saturday Night Redefined, Söndagsgudstjänst och gudstjänst med ”Hope for Homeless Youth”. Ja, helgen har inneburit tre härliga och väldigt olika gudstjänster innehållsmässigt.

Lördagens gudstjänst med ungdomarna var inte ett vanligt möte utan mer som en musical-predikan. Det var ungdomarna i ”The Movement” (en del av Dream Center som utbildar och förbereder den unga generationen för att jobba i en kyrka) som hade ansvar för och utforma gudstjänsten. Teamat var ”End the Wait” och de var bara grymt duktiga. De trummade på allt möjligt...

Här kommer refrängen på en av sångerna som de sjöng: ”You will see that we will be a generation of overcomers. We believe, yes we believe, that we will go and make a difference”.

Under söndagen predikade Arthur Blessit.

Han har burit ett kors över hela världen och hans liv har precis blivit en film som hade röda-mattan-premiär nu i veckan i Hollywood. Jag var där utanför biografen…ska lägga upp bilder senare från den kvällen. Jag hade dock ingen bra ståplats så jag såg inte så mycket men det var coolt och bara vara där. Gudstjänsten med ”Hope for Homeless Youth” vara bara så annorlunda men så härligt äkta, spontant och innerligt. Hade inte kameran med mig men får ta några bilder en annan gång.

Tog denna bild när jag var på väg hem från Adopt A Block i lördags. L.A. är omringad av berg och mångfiliga vägar. Härlig bild över L.A.Annars har jag det bra, typ. Min mage är inte helt ok efter en månad med den amerikanska maten. Friterat och socker hela dagarna tar till slut ut sin rätt…har hittat portionsförpackningar av Oatmeal (typ gröt med olika smaker som man bara häller på kokande vatten på och sen är det bara och äta). Tänk om amerikanarna hade upptäckt det fantastiska med filmjölk. Får ta en sväng till IKEA snart…

Find a need and meet it!

Varje gudstjanst hitintills har borta har varit super!! Men i torsdags var budskapet nagot extra. Eddie Trice from Texas predikade om att i Guds rike handlar det inte om vad jag ar just nu utan om vad jag kan bli. Han berattade om manniskor som star omnamnda i bibeln och andra historiska personligheter som hade misslyckats pa olika satt men hur de valde att inte lata deras misslyckande forma deras framtid. Det ar stark och hora ett sadant budskap pa en plats som Dream Center da alla manniskor pa ett eller annat satt har en livshistoria och beratta som vittnar om att jag var misslyckad men Gud har upprattat mitt liv sen jag kom hit till Dream Center.

Jag har snart varit har i fyra veckor och i borjan nar jag kom var jag valdigt sjalvcentrerad. Det gar at mycket energi och komma till ratta i en annan kultur med ett annat sprak. Att resa hit sjalv ar nagot av det varsta jag har gjort, men ocksa nagot av det basta jag har gjort hitintills i livet. Det ar en forman och vara pa en plats dar jag far tranas i att tjana och leva ett liv for andra och fa erfara att det finns sa manga olika satt att na ut till manniskor i nod.

Eddie Trice berattade att nar han traffade Pastor Tommy Barnett (Matthew Barnetts pappa) pa 80-talet hade han fragat honom vad som var nyckeln bakom att han lyckats bygga den storsta kyrkan i Amerika (idag har Pastor Tommy Barnett ca 15 000 gudstjanstdeltagare varje sondag). Pastor Barnetts svar var bara: Find a need and meet it!!

Dream Center kan verka valdigt flashigt men de bedriver i grund och botten ett valdigt enkelt arbete. De bara forsoker gora allt de kan for att hitta olika satt och bemota behov som manniskor har i deras omgivning. "Enkelt", men idag forandrar det livet for tusentals manniskor!

Fardig!

Datorer, kopiator och skrivare ar underbara uppfinningar nar de fungerar. Jag kom till jobbet klockan nio imorse och nu ar klockan kvart over sex pa kvallen och jag har missat bada mattillfallena pa Dream Center. MEN jag kommer att vara sa mycker klockare och kunnigare efter mina sex manader har nar det galler och hantera bland annat datorer kopplade till en kopiator som inte fungera fullt ut. Livet ar larorikt vare sig man vill det eller ej!

Ibland tar det lite tid...

Just nu vantar jag pa info for att kunna gora fardigt "the Bulletin" till sondagens gudstjanst. Dream Center ar en stro organisation och varje dag upptacker jag nya ministries och department. Helt otroligt vad manga verksamheter som pagar har hela tiden, dag ut och dag in, vecka efter vecka... Men det medfor ocksa att allt tar lite langre tid.

Igarkvall kom ett svenskat gang fran en bibelskola i Jonkoping och de ska stanna har i tva veckor. Harligt och vara omringad av lite svensk kultur... En ovantad incident intraffade igarmorse nar jag skulle oppna byraladan och ta ut en troja, hela ladan brakade samman. Kladerna akte ut pa golvet och mina rumskamrater fick ett hogljut uppvaknande =)

Jag tanker och ber for er ofta dar hemma i Svedala!!

Min lunch idag

Jag måste bara berätta om vad jag typ åt till lunch idag. Måste erkänna att jag aldrig har slängt så mycket mat som jag gjorde idag, mådde inte så bra av att behöva slänga maten som jag blev serverad men all den friterade maten är en utmaning för mig och min mage. Friterad kyckling med chips med tillhörande dip. Det serverades även linssoppa som dock var ok och äta... Den amerikanska matsedeln är friterad, friterad och åter friterad.

En dag på jobbet

Idag har jag mest hjälpt Courtney med och förbereda söndagsskolans lektioner för några söndagar framöver. På förmiddagen satt jag mest och letade på Internet efter ett bra sätt och presentera påskens budskap för barnen. Denna länk var den bästa jag har funnit hitintills:

http://www.more4kids.info/384/explaining-easter-to-children/

Under eftermiddagen åkte vi till ett gigantiskt pysselvaruhus (jag kunde inte låta bli och inte köpa några pärlor) och sen åkte vi till ett ännu mer gigantiskt typ MAXI. USA:s big pack är verkligen BIG PACK. En intressant företeelse inne på varuhuset var att du kunde beställa en pizza ínnan du ställde dig i kön för och betala och när du packat ner alla varor i kundvagnen var pizzan färdig för och hämtas. Intressant... (bilden är inte jätte tydlig då jag fick smyga lite med kameran men på den grå stolpen finns en röd skylt med en röd telefon)

Salladstips

Åt en intressant sallad för några dagar sedan på Dream Center. Vitkål med marsmallows och ananas i dressing. Den var ok så länge det fanns ananans kvar i salladen. Så om ni har några marsmallows över som ni inte vet vad ni ska göra med - gör en marsmallowssallad.

Natasha Bedingfield

Nar jag kom tillbaka fran lunchen sa stod ett aldre par utanfor kyrkan och vantade. Jag fragade om jag kunde hjalpa dem med nagot och vi borjade prata. De skulle ga pa en rundvandring i Angelus Temple och sen pa Dream Center. Det visade sig att de hade varit pa deras sons brollop i helgen. Deras son gifte sig med Natasha Bedingfield!!! De var valdigt trevliga och odmjuka manniskor, fick t.o.m en kram av dem. Las mer om brollopet pa http://www.people.com/people/article/0,,20267176,00.html

Intressant upplevelse

Har inte kommit at Internet pa hela helgen da det inte fungerat sa bra i kafeterian pa Dream Center, men nu pa morgonen pa jobbet har jag lagt till nagra inlagg. Igarkvall sa lyckades jag och en annan kille komma at ett tradlost natverk pa trottoaren utanfor kafeterian. Sa dar satt vi med benen i kors med vara datorer...intressant. Dock hade jag inte tillrackligt med batteri kvar for och kunna sitta dar en langre stund. Hann bara skicka ett mail...

I Marilyn Monroes trädgård?!

På måndagar jobbar jag bara fram till lunchen. Jag åt lunch med Simonette (en filippinsk tjej från Norge) och vi bestämde oss för och gå en promenad under eftermiddagen. Efter att besökt en 99-cent-store, beundrat kläderna i en alldeles för dyr klädesbutik och druckit en Starbuckskaffe bestämde vi oss för och leta upp huset där Marilyn Monroe bott i (som enligt ryktet skulle ligga granne med Dream Center). Lite kuriosa; Marilyns grandmother tog med sig Marilyn till Angelus Temple (Dream Centers kyrka). Vi hittade huset och började prata med tanten som stod och vattnade i trädgården. Världens skönaste tant (88 år) med en helt fantastisk huvudbonad.Hon kom ursprungligen från Ukraina och hon pratade inte flytande engelska så vi förstod inte riktig om Marilyn Monroe hade bott här eller inte. Vi förstod dock att hennes trädgård hade använts för filminspelningar och hon bjöd in oss för en titt!!

Allt är så mycket större i Amerika

När jag kom tillbaka till Dream Center i fredags efter att jag slutat jobba så fanns det en plats över i en bil som skulle åka till Long Beach (södra L.A.) och lyssna på Joyce Meyer som hade en konferens där. Jag har lärt mig att spontanitet och flexibilitet gör en inte uttråkad här, så jag hoppade in i bilen. Det skulle bara ta en halvtimme och köra om det inte var för all rusningstrafik…men till slut kom vi fram till Long Beach Arena.

Vi hann inte och posera framför den dekorativa arenan då vi blev försenade på grund av all trafik. Här syns Zoe från England på bild. Det var helt sanslöst mycket folk inne i arenan, mellan 5-6000 människor hade samlats. Delerious? ledde lovsången, detta band är bara grymt bra live. På bilden syns Joyce Meyer på scenen och hon predikade om att vi ibland måste stanna upp och fira våra segrar i livet. Rubriken på predikan var ”Eat a cookie and buy a pair of shoes”. Allt är bara så mycket större i Amerika.

Hemlangtan

Jag har faktiskt varit lite forvanad over att jag inte har haft nagon ordentlig hemlangtan annu, men igarkvall slog det till. Nar jag kom hem fran jobbet hade jag svart att halla tararna tillbaka nar jag kom upp till mitt rum. Det var skont och grata en liten skvatt och sakna er dar hemma men i en sadan situation ar det gott och kunna fa andra perspektiv pa sin tillvaro. Under gudstjansten igarkvall var det en familj som berattade deras vittnesbord om vad Dream Center har betytt i deras liv och mina egna problem bleknade i storlek jamfort med deras. Familjen har tre sma barn och de forlorade bada sina jobb nu under den ekonomiska krisen. Det slutade med att de inte hade nagonstans och bo och under deras forsta natt utan bostad kom det fram ett par fran Dream Center och pratade med dem. Dream Center har ganska nyligen oppnat en Familjevaning och darmed kunde denna familj inkvarteras meddetsamma och de behovde aldrig tillbringa en natt pa gatan. Idag har de fatt tillbaka sina jobb och ska flytta in i en egen lagenhet i april. Nar de pratat fardigt gjorde jag som amerikanare gor nar de vsiar uppskattning, stallde mig upp och appladerade.

D.C. Chicken

Idag var det D.C. (Dream Center) Chicken till lunch. Har inte atat det forut men det var ok. Friterad kyckling med potatismos, majs och osttopping. Tillbehoren var keso, bonsoppa och en frukt. Frukten brukar for det mesta bli ett valbehovligt mellanmal under eftermiddagen.

Vid samma bord som mig satt en kille som gjorde en val illusterad imitation av ett youtube-klipp som visades under forra ungdomsmotet. Take a look! Underbart roligt hur folk kan reagera... http://www.youtube.com/watch?v=dkYZ6rbPU2M

Frukost

Dagens frukost bestod av French Toast Sticks med tillbehor. De smakar som en blanding mellan vafflor och rostat brod. Med lite sirap pa blir det en harlig sockerchock for kroppen pa morgonen. Smaskens!!

Imorse satt jag bredvid en kvinna som gick andra aret pa Drem Centers discipleship-program. Det ar alltid lika spannande och fa lyssna till hur Gud har forvandlat och upprattat manniskors liv genom discipleship-programmet.

Kommentarer till era kommentarer

Carolina: va roligt och hora att ni kommit hem valbehallna. Det skulle vara sa harligt och fa sitta ner och ta en fika med dig och fa hora om alla aventyr som du har varit med om. Om vi inte ses i USA sa far vi ta en fika i september nar jag kommer hem...

Jonathan: Gott att du lagat cykeln, Norrkoping ar en bra cykelstad. Enjoy! Jag hade inte hort om missodet med mixern men hoppas du kan tillverka lika goda smoothies med den nya ;)

Eva-Britt: Nu ar jag snart fardig med denna veckas bulletin och for er som undrar hur den ser ut sa har jag mailat forra veckans ex till Eva-Britt.

Mamma: Roligt och se att du kunde kommentera sjalv. Jag saknar din mat!!! Igar var det tonfisksallad till lunch, vilket innebar potatischips, stort hamburgerbrod med en klutt tonfiskrora i och en liten skal med sallad, korsbarstomater och gurka. Det serverades dock en god glassig efterratt.

En uteliggare till granne...

Imorse nar jag gick till jobbet lag hon fortfarande och sov, kvinnan som bor pa busshallplatsen utanfor kyrkan. Det ar inte en jatte tydlig bild men hon ligger i den bruna sovsacken. Nu nar jag kom tillbaka fran lunch satt hon och spelade pa en piano...ingen aning var hon far allt ifran.
Jag har infort begreppet fika pa jobbet och nar jag kom imorse sa hade min chef, Dan Scott, tagit med en svensk prinsesstarta till fikat. Den smakade fantastiskt svenskt. Fick reda pa for nagra dagar sedan att han har varit missionar i Norge for manga ar sedan sa han kan forstar en hel del nar jag pratar svenska =)

Forever 31-club

Ikväll har jag varit på ett kvinnomöte i Angelús Temple. Varje måndag samlas kvinnorna för en gemensam samling. Det är St Patricks Dag idag och därför var temat grönt. Innan mötet mötet bjöds vi på gröna bagels, kakor och dricka. Trevligt!

Ojojoj, mötet tilltalade verkligen mitt feminina hjärta och det var inspirerande och få uppdaterad information om hur de jobbar tillsammans med de sociala myndigheterna för att hjälpa fattiga familjer med mat och kläder till deras barn. Detta arbete är en del av det kvinnliga nätverket Forever 31-club i församlingen. När Dream Center förser dessa barn med dessa förnödenheter behöver de inte fosterhemsplaceras. Undersökning på undersökning visar att barnen mår bäst och klarar sig bättre i livet om de kan bo kvar hos sinna föräldrar. Det är ett fantastiskt arbete som utförs för och kunna hjälpa dessa familjer.

En kreativ eftermiddag

Igår åkte jag och Marian (en kanadensisk volontär som också har en kreativ själv) till Downtown i L.A. i syfte och hitta några kreativa affärer. L.A. är en platt stad jämfört med andra storstäder. Staden har inte så många höghus p.g.a. alla jordbävningar men i Downtown finns det några höghus.Vi hittade några pärlaffärer och det mest uppseendeveckande med våra besök i dessa affärer var att vi inte köpte en enda pärla (!!) men vi fick en massa insperation dock. Vi hittade också en intressant affär med en hel massa snören i. Efter att ha vandrat omkring i drygt 3 timmar utan att hitta den specifika affär som vi hoppas hitta var vi trötta i både ben och sinnen av alla intryck. Vi hittade till slut en underbar kaffeshop och där köpte en varsin rejäl kalorifylld kaffe.

Min kreativa själ var tillfredställd efter denna eftermiddag men vi kommer göra fler kreativa utflykter...

En perfekt varm dag

Idag ar vadret fantastiskt i L.A. Jag sitter pa ett kontor utan fonster sa jag blev glatt overraskad nar jag kom utanfor kyrkdorrarna innan lunchen. Solen skiner fran en klarbla himmel och varmen ar som en blanding mellan en frisk vardag och en varm sommardag. Harligt!!

Eftermiddagslur

Mötet idag var fantastiskt bra. Det var en lång och härlig lovsångstund efter predikan. Härlig och bara få spendera en stund i lovsång och få lite perspektiv på sin tillvaro. Jag gick tillbaka till Dream Center med Judi (en härlig amerikans volontär från Tulsa) och efter att vi ätit gick vi ut på en gräsplätt bakom Dream Center och tog en välbehövlig eftermiddagslur.

Som liljor ibland törnen...fast kallor

Igår var det dags för Adopt a Block och jag följde med Julia, en svensk tjej som åker hem om tvp veckor, till hennes sajt (det område som hon brukar åka till), då hon behövde någon som tar över hennes kontakter som hon har. Här står hon och knackar på hos en av familjerna. Det märks på både husen och området i övrigt att det är fattiga familjer som bor här.

Utanför en av husen växte det jätte vackra kallor (både jag och Julia trodde att det var kallor). De passade liksom inte in det i övrigt nergångna området och därför hajjade vi verkligen till när vi gick förbi dem.

Fredagen den 13:e...

Idag har jag haft fullt upp hela dagen pa kontoret, vilket har varit gott. Det ar alltid battre och kanna att man ar till nytta istallet for att sitta av tiden. Efter mycket om och men kunde vi till slut trycka kyrkans infoblad till sondag. Detta kommer bli en kreativ uppgift for mig att gora detta infoblad varje vecka. Sedan har jag statt och skurit ut flyers till torsdagens mote da Mike Huckabee kommer hit, han ska visst vara valdigt kand har i Amerika, har aldrig hort talas om honom dock...

Maste bara beratta om ett vittnesbord fran gardagens mote. Det var en ung man fran Dream Centers program for missbrukande man som kom fram och berattade vad Dream Center har fatt betyda i hans liv. Han berattade att livet borjade bli tufft for honom nar han var 10 ar. Hans styvpappa borjade utnyttja han och hans syster, nar han var 14 ar borjade han anvanda droger och nar han var 18 ar blev flickvannen kravid sa da gifte de sig. Han gick fortfarande pa droger och aktenskapet slutade i skillsmassa. Knarkandet blev mer ihardigt efter detta och forra aret skulle han aka hem och besoka sin familj och da far han reda pa att hela hans familj har omkommit i en trafikolycka. Som om inte det var nog sa skulle hans lilla dotter operars i samma veva och overlever inte operationen...han avslutar det hela med att saga att jag ar tacksam att jag fortfarande ar i livet och att jag fick komma hit till Dram Center!! Det ar bara Gud som kan gora sa ett manniska kan vara tacksam for livet efter allt som denna unga man har gatt igenom. Jag var tarogd i flera minuter efter det vittnesbordet. Tank om inte Dream Center hade funnits dar for denna unga man...denna plats ar fylld av otroliga vittnesbord.

Det ar vittnesbord som dessa som motiverar en att utfora det arbete som jag ska gora har borta. Kanske en av alla dessa 4000 flyers som jag skurit till idag hamnar i handerna pa nogon som ar redo att fa sitt liv forvandlat av Guds villkorslosa karlek.

GRATTIS MAMMA!!!

Det ar dagar som dessa som jag saknar Sverige...hoppas du har en underbar och valsignad dag min kara mor!! (Har forsokt ringa men inte kommit fram sa darfor blir det en halsing har)

Coffey Anderson

Under gudstjansten i torsdags borjade gudstjanstbesokarna appladera och skrika mer an vanligt nar en man kom in pa scenen. Mannen var Coffey Anderson och har varit med i Amerikas Idol men med focus pa country musik. Det har klippet fran youtube var en av sangerna han sjong. Han ar grym!! Take a look!!
http://www.youtube.com/watch?v=oq8P1ONQdRk

En vecka och en dag

Det kanns som om jag har varit har i tre veckor men det ar faktiskt bara en vecka sedan jag kom. De forsta dagarna har inte varit langsamma men de har inte rusat fram heller. Alla som jag pratat med som har varit har en langre tid sager att sa fort man borjar komma in i rutinerna har sa rusar tiden fram Jag vill njuta av varje dag har sa jag hoppas inte kommer uppleva att tiden kommer rusa fram.

Jag har denna vecka borjat skapa mig nagra rutiner. Det ar lite ovant och leva har utan almenacka och bara ta sig an dagen som den kommer. Flexiblitet ar ett maste pa Dream Center. Ikvall startar en volontar-info-klass sa i 25 veckor framover kommer vi volontarer fa lyssna pa ledare inom olika ministries har i kyrkan och det kommer bli spannande att ta del av. Igarkvall var jag pa ett bibelstudium for kvinnor som sker varje tisdag kvall pa Dream Center och en gang i manaden har de ett storre kvinnomote pa Angelus Temple. Det var en fantastisk kvinna som ledde detta arbete sa jag kommer forsoka komma varje tisdag. Efter bibelstudiet introducerade jag ordet fika till den pysslande kanadensiska tjejen som jag traffade ifredags och vi hade en trevlig pratstund om livets ditt och datt over en kopp te =)

Idag pa morgonen nar jag gick till kyrkan traffade jag uteliggaren som bor pa busshallplatsen intill kyrkan. Jag hade en banan over sen frukosten som blev hennes frukost. Det ar gott och kunna vara till en valsignelse i det lilla!

Spannande info om Dream Center

Som jag namnde tidigare har jag nu internet pa mitt kontor med tillhorande e-mail adress. Kanner mig allt lite viktig nu nar jag har det =) Fick tag pa lite spannande info om Dream Center via en mail-kontakt.

Dream Center
- har funnits i 14 ar
- bedriver 273 olika verksamheter
- ger mat till ca 22 000 manniskor varje vecka
- ger husrum till ca 700 manniskor dagligen (volontarer inkluderat tror jag)
- distribuerar ca 1 miljon pound mat varje vecka
- ger klader till ca 5 000 manniskor varje manad
- forandra livet for tusentals manniskor

Besok garna deras hemsida: http://www.dreamcenter.org/

Horde att det snoar i Sverige och kan inte lata bli och sakna Sverige och er alla dar hemma lite da!!

Mogliga tomater, en uteliggare till granne och en Gud som forser

Har precis kommit tillbaka till mitt kontor. Har varit uppe pa Dream Center (DC) och atit mat och nu nar jag kom tillbaka sa funkar mitt Internet pa min kontorsdator. Tjohoo!! Maten som serveras pa DC funkar att ata. Jag pratade med en man som jobbar i koket igar och han sa att 75 % av maten som serveras i kafeterian ar donerad och att de serverar mellan 200-400 manniskor mat tre ganger dagligen. Det ar inte bara volontarer som ater dar utan alla de som ocksa deltar i nagra av DC:s program for utslagna manniskor och uteliggare kommer ocksa och ater dar. Uteliggare far ata gratis dar om de deltar pa andakten innan varje maltid. Idag serverades serverades soppa for forsta gangen med tillhorande sallad, maten var ok anda tills jag holl pa och stoppa in en moglig tomat i munnen... Applet och glassen fick duga som lunch.

Nar jag gick tillbaka hit traffade jag pa en uteliggare som sover pa en busshallplats intill kyrkan. Jag presenterades for henne forsta dagen har av tjejen som hade en rundvandring med mig. Hon har psykiska problem och darfor kan inte DC hjalpa henne... Jag fragade om hon hade fatt lunch men hon svamlade natt till svar och gick vidare. Utslagna manniskor finns overallt har. Jag ska ta med mig min apelsin fran kontoret och ge den till henne om jag traffar henne nar jag gar tillbaka till DC ikvall.

Det ar dock harlig och se att Gud forser med hjalp. I sondags var det en som gav en check pa flera miljoner svenska kronor till renoveringen av DC. Pastor Matthews mal ar att kyrkan ska vara annu mer pa offensiven nu och bemota behov i samhallet nar det ar tuffa tider for Amerika. Gud forser. Varje mandag formiddag ska jag hjalpa till med och rakna kollekten fran foregaende veckas tre gudstjanster och igar var forsta gangen som jag var med pa detta. Helt otroligt hur forser med pengar till olika generella och specifika behov i forsamlingens arbete. DC stracker sig ut till de behovande och Gud bara forser med hjalpmedel och volontarer som kommer fran hela varlden for och hjalpa till gratis och bedriva DC:s omfattande verksamhet!!

Maxade möten

Jag skrev i ett tidigare inlägg att mötena här är sååå maxade. De satsar för fullt under varje möte och de har ett blandat innehåll med en tydlig profil: Gud vill ge upprättelse till ALLA människor!

Varje möte startar med att två stycken går upp och "värmer upp" publiken och hälsar dem välkomna. Gammal som ung föredrar att stå framför scenen istället för att vara i sina bänkrader. Sen dras de vita skynkena åt sidan och lovsången börjar.
Under lovsången händer ofta lite oväntade saker som t.ex. ett gäng grymma dansare kan komma in dansa som ett mellanspel under en av lovsångerna, ett vittnesbörd visas på storbildskärmarena (detta verkar dock vara standard), i söndags kom en liten kille insmygandes på scenen och drog ur sladden till elgitarren under ett gitarrsolo och tog över showen med ett rap-solo. De är kreativa och använder Gudagivna gåvor givna till människor.

Nu är det snart dags för mat och sen ska vi gå till en supermarket, har inte varit på någon ännu, och shoppa lite.

Vardagsmirakler

Det är sååå obekvämt att vara volontär här på Dream Center, jag måste kliva ur min comfort zone flera gånger per dag men jag läste ett uppmuntrande citat på mitt kontor för några dagar sen; "The road to success is under construction". Det är dels obekvämt på ett jobbigt sätt men jag är också motiverad att göra dessa obekväma saker för det är en sååå härlig plats att vara på.

Jag reste hit ensam och det medför att jag måste bjuda på mig själv och ta initiativ till kontakt hela tiden för att inte fortsätta och vara ensam under hela min vistelse här. Det är dock inte svårt och skapa kontakt med människorna här. Alla lever som i en enda stor familj på sätt och vis. De flesta äter frukost i sin pyjamas (jag känner mig fortfarande lite för obekväm för och göra detta, idag är första gången som jag använder mina mjukisbyxor offentligt, mjukisbyxor är annars ett väldigt accepterat klädesplagg här på Dream Center när du inte jobbar) och du är välkommen och "hänga" med vilket sällskap som helst.

Härromkvällen var jag lite weary in my soul. Innan jag somnade på kvällen läste jag detta bibelord:

"God blesses those who realize their need for him, for the Kingdom of Heaven is given to them" Matt. 5:3

Gud behövs verkligen i mitt liv här och det var så gott och bara få lägga alla omständigheter i Guds händer och lita på att han tar hand om resten. Dagarna efter jag bad denna bön har bara varit fyllda med underbara vardagsmirakler. Jag och Kate (en av mina rumskamrater) hade en härlig "prat-frukost-morgon-stund" redan morgonen efter och vi fick tillfälle och bara dela livet och lära känna varandra bättre. Sedan när jag kom till kontoret funkade fortfarande inte mitt Internet och Karen, som jobbar som sekreterare åt min "boss" och är bara en sån sweet little lady, tog med mig på en rundvandring på ett museum som ligger bredvid kyrkan. Museumet är upprättat till minne av Amiee McPherson som byggde Angelus Temple (Dream Centers kyrkbyggnad) och hon gjorde även en massa andra underbara saker för Guds rike. Kvinnan till vänster är Karen och den andra kvinnan är guiden, en välsminkad och välfriserad amerikansk lady.

I fredagskväll gick det en buss till Americana (ett gigantiskt köpcentrum) och där lärde jag känna en massa nya människor. Denna plats är fylld av så många människor med fantastiska vittnesbörd. Jag tillbringade kvällen med bl.a. Paco, en vild mexikanare från södern med en John Deere Keps (!!), Zoe, en söt brittisk "hippi" tjej, Steven, en spexare från Australien och under de sista timmarna där lärde jag känna en kanadensisk tjej (kommer ej ihåg vad hon heter) som scrappar och pärlar så vi kommer ha en kreativ kväll inom kort =)

Det är underbart och erfara hur Gud har omsorg om mig här borta och Gud har inte glömt er hemma i Sverige!!

Sondagmorgon

Har kommit till kyrkan en och en halv timme tidigare for att ge material till nagra larare som ansvarar for undervisningspass som pagar en timme innan kyrkan startar. Sa just nu sitter jag har och vantar pa dem. Det ar bara en larare som har dykt upp hitintills, och han var svensk!! Jag fick en harlig svenska kram av honom. Han heter Clarence Olsson och ar en av pastorerna i kyrkan och aven far till Pastor Matthew Barnetts fru, Caroline Barnett. En trevlig man som jag troligtvis kommer ha en del kontakt med under tiden som jag ar har.

Det ar en harlig atmosfar har i kyrkan och de gudstjanster som jag varit pa hitintills har varit sa maxade. Helt otroligt bra!! De ar helt enkelt proffsiga pa gora gudstjanster som attraherar manniskor att komma hit. Redan innan gudstjansterna startar (har varit pa tva stycken, en vanlig gudstjanst i torsdags och ungdomsmotet igarkvall) ar det fullt framfor scenen av manniskor som forvantansfullt vantar pa att motet ska borja. Ska ta lite bilder idag som jag kan visa pa bloggen.

En annan cool sak har borta ar att det bor ju en del kandisar har och nagra ar med i forsmalingen . Min nya rumskamrat (maste beratta om mina rumskamrater i ett senare inlagg nar jag har bilder pa dem) ansvarar bl.a. for att ta hand om alla celiberties nar de kommer och eskortera dem till deras platser...

Al right, over and out for now!

Tack for alla kommentarer!!

Underbart och lasa allas kommentarer (skriver pa ett amerikanskt skrivbord). Verkligen uppmuntrande!! Nu ar forsta gangen som jag kommer at internet har borta, har bloggat via mobilen sa har inte kunnat kolla alla kommentarer. Sitter pa mitt kontor, men har inte fatt internet till min dator annu sa lanar grannens.

Svar pa nagra kommentarer:
- Jag kommer vara har i sex manader
- Jag glomde fraga flygvardinnorna om maten pa flyget men jag hamnade bredvid ett trevligt pensionerat par fran Scottland som brukade flyga till L.A. sa de berattade hur det brukar ga till. Dock flyttade de pa sig innan planet till lyfte (tog lite tid innan vi kunde bege oss fran London da det var en passagerare som inte dok upp och da var de tvugna och leta reda pa hans vaskor och avlagsna dem fran planet av sakerhetsskal) da kvinnan var av den storre kroppsstorleken. Jag blev valdigt uttrakad i borjan av resan av att jag inte hade nagon att prata med och jag fick nastan panik av tanken att jag skulle tillbringa 12 timmar pa ett flygplan och inte ha nagon och prata med. Det gjorde dock att jag langtade annu mer tills jag kom fram till Dream Center!! Jag gick dock forbi och pratade med paret nagra ganger under flygresan sa jag fick lufta mina lungor lite =)

Nu ska jag ga tillbaka till Dream Center och ata av den amerikanska maten. Ar sa tacksam att det ofta finns frascha frukter och gronsaker!!

Eget skrivbord

Jag kommer ha ett eget skrivbord med tillbehör under min vistelse här!! Helt otroligt o möta mnsk som jobbar här, de bara tror på mig att jag kommer klara av de uppgifter som jag blivit tilldelad. Jag ska bl.a. ansvara för kyrkans info-blad t gudstjänsterna!!! Så jag kommer kunna en hel del mer om datorers potential efter mitt halvår här.

Dream Center renoveras

Vanligtvis är Dream Center en vit stor byggnad på en kulle, men just nu håller stora delar av byggnaden på o renoveras, vilket är välbehövligt. Idag ska jag vara på Angelus Temples kontor, deras kyrkbyggnad som ligger på ca 10 min gångavstånd från själva Dream Center. Det kommer bli en spännande utmaning o hjälpa till på deras kontor... Ikväll ska jag gå på min första gudstjänst här, men fler uppdateringar kommer.

Framme på Dream Center

Nu ska jag gå o lägga mig. Är sååå trött!! Har kommit iordning i rummet nu efter att städat bort några stora dammtussar. Har bläddrat igenom min välkomstpärm (se bild) som jag ska få en grundliggare genomgång av imorgon...

Arlanda

Nu sitter jag på Arlanda o väntar...det är tidigt på morgonen o det är allt lite pirrigt i magen nu. Plogbilarna kör för fullt ute på flygbanorna... Psalm 27:1 har dock givit min själ ro här på morgonkvisten. Igårkväll möttes jag upp av Emma (som jag sovit hos inatt) o Tobias som förgyllde min sista kväll i Sverige. Nu dröjer det ett tag innan jag går på svensk mark igen...

Hej då Nkpg!!

Nu börjar resan på riktigt till L.A. Familjen, förutom min syster som är i Indien, och Danielle vinkade av mig på stationen. Det blev några tårar trots allt. Lagom till avfärd från Nkpg kom snön också.