Nu på förmiddagen så tittade jag ut på min bakgård när jag var på väg ner till tvättstugan. Där, gick en sargad äldre man bort från våra soptunnor. Han såg ut att ha letat igenom mina och grannarnas sopor i jakt efter...ja, vad vet jag vad han letade efter. Denna syn gav mig flashbacks från den tid som jag var volontär i Los Angeles. Där hjälpte jag bland annat hemlösa och det var en vanlig syn att se hemlösa gå omkring och rota i papperskorgar efter något ätbart i filmindustrins Mecka. Där, på andra sidan Atlanten, men att se det här i Sverige, på min bakgård, ja, det var märkligt.
Jag deltog på en samling för några dagar sedan där kommunen presenterade vad de gjorde för de hemlösa. Enligt mätningar så finns det i dagsläget 403 stycken hemlösa i Norrköping. 403 stycken!! 24 nt var där och kommentar kom med i nyhetsinslaget.
Det kan vara lätt att känna sig maktlös inför situationen för de hemlösa nu när vintern kommer, men då kan det hjälpa att se på situationen så som Moder Theresa gjorde. Hon sa att när hon såg folkmassan med människor i nöd orkade hon inte hjälpa någonting, men när hon såg en människa i taget såg hon möjligheterna. Det är så jag känner inför mitt engagemang när det kommer till att servera frukost till de hemlösa och socialt utsatta norrköpingsborna på lördagarna. Det handlar om möten, som förmedlar hopp, som kan förändra världen för den människan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar